Igår överlämnade regeringen sin budget till Riksdagen. Den innehåller slopad värnskatt, som innebär sänkt skatt för höginkomsttagare. Men också sänkt skatt för pensionärer och höjt grundskydd för de med lägst pension. Det visar Swedbank och sparbankernas analys av Budgetpropositionen för 2020.
19 september 2019: Mer i plånboken för pensionärer och höginkomsttagare nästa år (pdf)
Nästa år höjs grundskyddet i pensionssystemet. Det innebär till exempel att bostadstillägget för pensionärer blir högre. Dessutom föreslås garantipensionen höjas utöver den årliga uppräkningen. Till följd av det minskar skillnaden i disponibel inkomst mellan en individ som har arbetat och en individ som inte har det. Det visar beräkningar från Swedbank.
13 september 2019: Höjt grundskydd minskar skillnaden i pension mellan de som jobbat och inte (pdf)
Hushållens köpkraft vid köp av bostad är generellt sett fortsatt god. Ett hushåll som under andra kvartalet köpte en bostad lägger i genomsnitt 26 procent av sin disponibla inkomst på boendet. Men den ökade köpkraften gäller inte alla. Det varierar mellan olika hushåll och olika delar av landet och vissa grupper har det fortsatt tufft att komma in på bostadsmarknaden.
12 september 2019: Swedbank Boindex (pressmeddelande, pdf)
Var tredje kvinna uppger att hon skulle ha svårt att klara sin ekonomi eller att hon inte vet hur ekonomin skulle påverkas om deras partner skulle gå bort eller om de skulle separera. Lika stor andel av kvinnorna uppger att de inte skulle ha råd eller är tveksam till att kunna bo kvar i sitt nuvarande boende om partnern skulle gå bort.
22 augusti 2019: Många kvinnor behöver säkra privatekonomin (pdf)
Nästa år höjs prisbasbeloppet med 800 kronor till 47 300 kronor. Det påverkar olika bidragsnivåer, till exempel får garantipensionärer och studerande någon eller några hundralappar mer varje månad. Grundavdrag och jobbskatteavdrag påverkas också vilket innebär sänkt inkomstskatt för både pensionärer och förvärvsarbetande. Höjd skiktgräns innebär ytterligare skattesänkning för de med högre inkomst.
20 augusti 2019: Höjt prisbasbelopp ger högre bidrag och lägre skatt 2020 (pdf)
Att köpa en bostad är för de flesta hushåll den största och viktigaste affären i livet. Kunskap om vad som påverkar boendekostnaderna vid ägt boende är viktigt för att säkerställa att man har en långsiktigt hållbar ekonomi. Det pratas ofta om amorteringen och räntans betydelse, men sällan om belåningsgraden. En hög belåningsgrad ökar inte bara räntekänsligheten, utan också den ekonomiska risken.
19 augusti 2019: Belåningsgradens betydelse för boendeekonomin (pdf)
Rapport: Belåningsgradens betydelse vid köp av bostad (pdf)
Att sluta arbeta tidigare eller gå ner i arbetstid är något som lockar många de sista åren innan pension. Men för många är det inte ett alternativ om pensionen ska räcka till att leva på, och för de som kan sluta arbeta tidigare eller gå ner i arbetstid är det svårt att överblicka hur pensionsinkomsten skulle påverkas.
7 juni 2019: Så påverkas pensionen om du slutar jobba innan du fyllt 65 år (pdf)
Under första kvartalet 2019 steg både bopriserna och bolåneräntorna i Sverige marginellt. Köpkraften är fortfarande god för många – men det finns variationer mellan olika delar av landet och mellan olika typer av hushåll. Tuffast är det för ensamstående med barn.
Den senaste tioårsperioden har många kunnat sälja sin bostad med en vinst som överstiger den totala boendekostnaden man haft under perioden man bott där. Det gäller framförallt bostadsrättsinnehavarna som fått se sina bostadsrätter stiga i värde med nästan 120 procent.
31 maj 2019: Vinster från bostadsförsäljning överstiger ofta den totala boendekostnaden (pdf)
65 procent av de mellan 18-24 år är intresserade av att spara i aktier, men bara 23 procent gör det. De flesta som är intresserade men avstår anser att de inte har den kunskap som krävs.
24 maj 2019: Unga vuxna vill spara i aktier – men bristande kunskap gör att många avstår (pdf)
Nästan alla som lever tillsammans med någon uppger att de har en helt eller delvis gemensam ekonomi. Löpande utgifter är oftast en självklar del, men ekonomin är inte lika gemensam när det kommer till sparande och särskilt inte sparande till pension. Färre än var femte ser pensionssparande som en del av den gemensamma ekonomin.
22 maj 2019: Gemensamt sparande inte självklart i hushållens ekonomi (pdf)
Kunskap i privatekonomi skapar bättre förutsättningar i de flesta ungas liv. Men var tredje mellan 18 och 25 år upplever att de inte har tillräcklig kunskap i privatekonomi och mer än hälften skulle vilja lära sig mer.
20 maj 2019: Unga är duktiga sparare (pdf)
Rapport: Pengar och livet (pdf)
Genom att stresstesta sin ekonomi och anpassa sina utgifter till en lägre inkomst kan man förbättra sin ekonomi som pensionär. Om man kan spara extra eller amortera mer på lånen de sista tio åren i arbete kan man få 500-700 kronor mer att leva på varje månad.
13 maj 2019: Stresstesta ekonomin inför pensionen – få mer att leva på varje månad (pdf)
Sex av tio unga är oroliga för sitt framtida boende och en av tre uppger att de skulle vilja men inte kan flytta på grund av att de inte hittar en bostad som fungerar med deras ekonomi.
8 maj 2019: En tredjedel av de unga vill flytta men har inte råd (pdf)
För två veckor sedan lämnade regeringen sin vårbudget till riksdagen. Politiska beslut påverkar hushållens ekonomi och hur mycket det blir kvar i plånboken. De flesta hushålls inkomster har ökat över tid, men till följd av politiska beslut har de disponibla inkomsterna ökat än mer.
Senast den 2 maj ska deklarationen för inkomståret 2018 lämnas in till Skatteverket. Mycket finns förtryckt på deklarationen men reseavdrag, försäljning av bostad eller värdepapper är exempel på sådant som man själv behöver fylla i. Har man koll på avdragen kan det finnas tusenlappar att tjäna.
15 april 2019: Ha koll på avdragen när det är dags att deklarera (pdf)
Har du sålt din bostad? Anlitat en hantverkare eller gjort kapitalvinster/förluster. Få tips på vad du bör tänka på när du ska deklarera och ta del av viktiga datum för din deklaration!
Tre av fyra tycker det är bra att man själv kan välja hur ens premiepension placeras. Men fler än fyra av tio tycker det är svårt att veta hur de ska placera den. Det visar en undersökning som Sifo har gjort på uppdrag av Swedbank och sparbankerna.
13 mars 2019: Tre av fyra positiva till premiepensionen (pdf)
Kvinnor är mer oroliga än män för sin ekonomi som pensionär och var tredje kvinna tror att de kommer ha svårt att klara sig, eller inte klara sig alls, på sin pension. Att förlänga arbetslivet några år kan höja pensionen avsevärt, men bara tre av tio kvinnor planerar att jobba efter 65 år.
Bara drygt hälften sparar till sin pension. Främsta anledningen att inte spara är att man vill unna sig annat. Två av tre skulle spara mer till sin pension om det var subventionerat.
18 februari 2019: Två av tre skulle pensionsspara mer om det var subventionerat (pdf)
Swedbanks sammanvägda Boindex landade på 116 både kvartal tre och kvartal fyra 2018. Boindex för småhus var också oförändrat jämfört med tidigare kvartal på 115, medan indexet för bostadsrätter steg något, från 117 det tredje kvartalet till 118 kvartal fyra. Det innebär att bostadsrättsköparna lägger en något mindre andel av sin inkomst på boendet idag jämfört med föregående kvartal.
14 februari 2019: Swedbank Boindex, pressmeddelande (pdf)
Swedbank Boindex, rapport (pdf)
Hälften av alla barn och unga köper ibland eller ofta saker utan att tänka på vad de kostar, och nästan sju av tio uppger att de har köpt saker som de sedan ångrat att de lagt pengar på.
13 februari 2019: Nära sju av tio barn har ångrat ett köp (pdf)
Knappt sex av tio över 56 år uppger att de skulle behöva en pension på minst 17 500 kronor efter skatt per månad för att klara sig ekonomiskt. Det är betydligt mer än den genomsnittliga pensionen efter skatt är idag. Ett sätt att höja pensionen är att arbeta lite längre, var tredje över 56 år kan tänka sig att göra det för att höja pensionen med 1 000 kronor per månad.
8 februari 2019: 6 av 10 över 56 år behöver högre pension än de kan förvänta sig (pdf)
Många saknar kunskap om både pensionssystemet och den egna pensionen. Sju av tio uppger att de har liten eller ingen kunskap alls om pensionssystemet och hur det fungerar, och bara drygt hälften tar del av vad de själva beräknas få i pension.
5 februari 2019: 7 av 10 saknar tillräcklig kunskap om pensionssystemet (pdf)
Fler än fyra av tio bostadsrättsköpare tar inte hänsyn till bostadsrättsföreningens ekonomi innan de bestämmer sig för att köpa sin bostad. Men utan koll på bostadsrättsföreningens ekonomi är det svårt att bedöma vilket pris som är rimligt att betala för bostaden.
22 januari 2019: 4 av 10 bostadsrättsköpare tar inte hänsyn till föreningens ekonomi (pdf)
De flesta hushåll får mer i plånboken i januari 2019 jämfört med januari 2018. Högre löner och pensioner, samt skattesänkningar gör att många får högre disponibel inkomst nästa år. Inflationen under 2018 innebär dock att köpkraften sjunker.
18 december 2018: Många hushåll får mer i plånboken 2019, men köpkraften sjunker (pdf)
Efter en lång budgetprocess röstades på onsdagen Moderaternas och Kristdemokraternas gemensamma budget igenom i Riksdagen. Det står därmed klart att det blir lägre skatt på både arbetsinkomster och pensioner 2019. Flygskatten avskaffas och det gör även avdragsrätten för fackföreningsavgiften.
13 december 2018: Lägre inkomstskatt med budget från M och KD (pdf)
Två av tre föräldrar sparar regelbundet till sina barn. Mer än en tredjedel sparar till bostad för barnet och knappt var femte till barnets körkort. Vanligaste sparformen är fondsparande, men många sätter också in pengarna på sparkonto.
12 december 2018: Två av tre föräldrar sparar regelbundet till sina barn (pdf)
I slutet av året kan det vara bra att se över sitt sparande och sina försäkringar. Vill du göra avdrag för ROT eller RUT för 2018 behöver tjänsterna betalas före årsskiftet och vill du ändra förvaltare för avsättning av din tjänstepension ska det också göras före årsskiftet.
11 december 2018: Tips inför årsskiftet - så får du koll på ekonomin (pdf)
De flesta som äger sitt boende uppger att deras ekonomi inte har påverkats av de nya bolånereglerna med striktare amortering och skuldkvotstak. Men två av tio uppger att de avvaktar med att köpa eller sälja sin bostad till följd av läget på bostadsmarknaden.
6 december 2018: Striktare bolåneregler har inte påverkat hushållen nämnvärt (pdf)
Den 15 november presenterade övergångsregeringen sin budgetproposition för 2019. På grund av politiska läget är budgeten avskalad och utan partipolitisk inriktning. Gällande privatekonomi är det enbart sänkt skatt till pensionärer som finns med som skarpt förslag.
19 november 2018: Övergångsregeringens budget: mer i plånboken för pensionärer (pdf)
Majoriteten av de över 55 år planerar att gå i pension före eller vid 65 års ålder. Av de som tänker jobba efter 65 år vill de flesta göra det för att det är roligt och socialt, men många också för att klara sig ekonomiskt och kunna unna sig saker som pensionär.
9 november 2018: Sex av tio planerar att jobba efter 65 år för att det är roligt (pdf)
Bara lite mer än varannan mellan 55 och 64 år vet på ett ungefär hur stor deras pension kommer att bli. Många önskar att de gjort andra val tidigare i livet. En av fem önskar till exempel att de tidigare satt sig in i hur pensionssystemet fungerar.
2 november 2018: En av fem över 55 år önskar att de hade satt sig in i hur pensionssystemet fungerar (pdf)
Trots högre priser lägger hushåll i bostadsrätt en mindre andel av sin disponibla inkomst på boende idag än för tio år sedan. Det är en följd av låga räntor och en god inkomstutveckling.
26 oktober 2018: Mindre andel av inkomsten läggs på boende idag än för tio år sedan (pdf)
Barn och unga som får lära sig att ta ansvar för sina egna pengar är nöjdare och har färre konflikter med sina föräldrar om pengar. De känner inte heller stress och oro kring pengar och ekonomi lika ofta som barn och unga som inte får ta eget ansvar.
25 oktober 2018: Barn och unga med eget ansvar för sina pengar nöjdast med sin ekonomi (pdf)
Pensionsmyndigheten har föreslagit att pensionsåldern anpassas till förväntad livslängd. Det innebär höjd pensionsålder för de flesta. Men bara en femtedel planerar idag att jobba så länge som Pensionsmyndigheten föreslår.
17 oktober 2018: Bara var femte planerar att arbeta så länge som Pensionsmyndigheten föreslår (pdf)
Av de som börjat planera för eller känner till hur man kan ta ut sin pension uppger knappt fyra av tio att de planerar att ta ut sin tjänstepension under några begränsade år. Detta istället för att fördela utbetalningarna under resten av livet.
Bostadsrättsföreningens ekonomi är viktig vid köp av bostadsrätt. Årsredovisningarna kan dock vara svåra att förstå. En ekonomideklaration med en betyg- och färgskala skulle förenkla för köparna. Det menar Swedbanks och sparbankernas privatekonom Arturo Arques som även tagit fram ett förslag på hur ekonomideklaration skulle kunna se ut.
26 september 2018: Ekonomideklaration vägleder köpare av BR (pdf)
Tre av fyra barn och unga får månadspeng varje månad. För de flesta är månadspengen förknippad med något villkor, såsom att städa sitt rum eller sköta skolan. Efter en längre period där månadspengen ökat mer än föräldrarnas löner har den nu legat still sedan 2016.
17 september 2018: Barn och ungas månadspeng oförändrad sedan 2016 (pdf)
Över hälften av svenskarna uppger att frågor som påverkar den privata ekonomin är viktiga när man väljer vilket politiskt parti man ska rösta på i valet. Den viktigaste privatekonomiska frågan är högre pensioner. Det framgår av en färsk analys i vilken vi även analyserar hur partiernas politik påverkar väljarnas plånböcker.
5 september 2018: Privatekonomin viktig för över hälften av väljarna i höstens val (pdf)
Privatekonomin viktig för över hälften av väljarna i höstens val (pdf)
Nästa år höjs prisbasbeloppet med 1 000 kronor till 46 500 kronor. Det medför högre bidrag och lägre inkomstskatt. Garantipensionärer och studenter får mer i plånboken till följd av de höjda prisbasbeloppen 2019, även sjukpenning och föräldrapenning höjs något. Prisbasbeloppen påverkar även grundavdrag, jobbskatteavdrag och skiktgränser, vilket får till följd att inkomstskatten sänks.
20 augusti 2018: Höjda prisbasbelopp ger högre bidrag och lägre skatt (pdf)
Den 1 juli sker förändringar i bidrags- och skattesystemen som kan vara bra att ha koll på. Barnfamiljer, studenter och sjukskrivna får mer i plånboken, medan de som köper ny bil kan riskera högre skatt.
29 juni 2018: Högre bidrag men också skattehöjning 1 juli (pdf)
Dagens pensionssystem var tänkt att ge omkring 70 procent av lönen i pension, men de framtida pensionerna riskerar att inte nå upp till det om inget görs. Men genom högre avsättningar till premiepension och en höjd pensionsålder kan en grundskollärare få 66 procent av lönen i pension i stället för de 53 procent som prognosen är idag.
18 juni 2018: Premiepensionen - en väg till högre pensioner (pdf)
Två av tre kan tänka sig att spara i fonder som aktivt bidrar till en hållbar utveckling i samhället. Mest intresse väcker fonder som investerar i klimat och miljö. Män och äldre är mer skeptiska till att spara hållbart än kvinnor och yngre.
4 juni 2018: Två av tre kan tänka sig att spara hållbart (pdf)
Unga vuxna är flitiga sparare, men många behöver lära sig mer om privatekonomi. Det är också stora skillnader mellan hur tjejer och killar ser på ekonomi och sparande. Det framgår av en ny undersökning bland 18-25-åringar som Swedbank och Unga Aktiesparare har gjort tillsammans med Sifo.
30 maj 2018: Unga vuxnas sparande (pdf)
Unga vuxnas sparande (pdf)
Svenskarna är duktiga på att spara, nio av tio uppger att de gör det, och hälften har ett sparkapital på minst 100 000 kronor. En knapp tredjedel upplever sig som riskbenägna, de placerar också i större utsträckning sina pengar i fonder och aktier.
Kan man spara tio procent av sin lön efter skatt och har två månadslöner i sparbuffert har man en relativt trygg privatekonomi. Knappt hälften av hushållen klarar båda delar, men hela 14 procent av hushållen har inte marginaler att klara en oförutsedd utgift på 5 000 kronor.
11 maj 2018: Hälften av de svenska hushållen har en otrygg ekonomi (pdf)
Den 2 maj ska deklarationen lämnas in så nu har du mindre än en vecka på dig att kolla igenom att du fått med alla skatteavdrag du kan göra. Mycket finns förtryckt men till exempel reseavdrag behöver du lägga in själv. Om du deklarerar elektroniskt kan du få dina skattepengar redan i början av juni.
Det allmänna barnbidraget fyller 70 år i år. Sedan det infördes 1948 har det ökat över 200 procent i fasta priser, till 1 250 kronor per barn och månad. Det är ett välkommet tillskott till ekonomin för många barnfamiljer eftersom kostnaden för barn är hög. Fram till sin 19-årsdag kostar ett barn drygt 1,4 miljoner kronor, varav barnbidraget täcker en knapp femtedel.
I år är det valår och regeringen och oppositionspartierna börjar nu presentera sina olika satsningar och förslag. Många av de politiska förslagen påverkar hur mycket hushållen får kvar i sina plånböcker. Hur har hushållens ekonomi utvecklats historiskt och hur stor roll spelar politiken? Vår analys visar att lönehushållen har fått 40 procent och pensionärer runt 20 procent mer kvar i plånboken under de senaste 15 åren.
Från den 20 mars kan du börja deklarera. Har du digital brevlåda och inte behöver göra några ändringar i din deklaration kan du få dina skattepengar redan i april. Mycket finns förtryckt på din deklaration, men det kan finnas tusenlappar att tjäna om du har koll på vilka skatteavdrag du kan göra själv.
Nästan var tredje mellan 18 och 25 år upplever inte att de har tillräcklig kunskap i privatekonomi för att fatta bra beslut kring sin egen ekonomi. Omkring hälften förstår inte riskerna med snabblån och ännu fler har svårt att förstå avtal, såsom försäkringar och abonnemang. Behovet av fortbildning i privatekonomi.
13 mars 2018: Unga har bristande kunskap om privatekonomi (pdf)
Mer än vad tredje kvinna tror att de kommer ha svårt att klara sig, eller inte alls klara sig, på sin pension. Kvinnor sparar mindre till sin pension än män, och kvinnor planerar också att gå i pension tidigare än män.
8 mars 2018: Risk för otillräcklig pension för många kvinnor (pdf)
Knappt fyra av tio sparar inte till sin pension, två tredjedelar uppger att de skulle spara mer till sin pension om det var avdragsgillt. Många har använt eller kan tänka sig att använda sina sparade pensionspengar till annat.
Med högre bostadspriser följer en högre skuldsättning och räntekänslighet. För att minska denna, för hushållen, har regeringen beslutat att införa Finansinspektionens hårdare krav på amortering för hushåll som tar stora bolån. Detta slår främst mot hushåll med goda inkomster i storstäder med höga bostadspriser.
För att klara sig ekonomiskt behöver många och stora yrkesgrupper mer i pension än de sannolikt kommer att få. Ett sätt att höja sin framtida pension är genom att arbeta längre. Tre av tio planerar att arbeta efter att de fyllt 65 år, men betydligt fler uppger att de skulle orka.
Hur hög den framtida pensionen blir beror på hela livsinkomsten, och livsinkomsten påverkas av de val man gör i livet. Ett sabbatsår innan studier eller arbete kan innebära upp till 1 000 kronor mindre per månad i pension, att jobba ett par år extra efter man fyllt 65 år kan höja pensionen med flera tusenlappar.
Många öppnar det orange kuvertet, men mer än var tredje känner inte alls till minpension.se. Vidare så saknar hela sex av tio kunskap om hur pensionen fungerar och många vet inte hur mycket de kommer få i pension.
Villaägare i Stockholms län får allt mindre för pengarna när de köper en bostadsrätt. 2007 kunde en villaägare i Stockholms län som sålde villan köpa en 165 kvadratmeter stor bostadsrätt. 2017 räckte pengarna från villan till en 114 kvadratmeter stor bostadsrätt.
30 januari 2018: Hur mycket bostadsrätt för villapengarna? (pdf)
Knappt en av fyra uppger att de inte har tillräcklig kunskap för att fatta beslut om sin egen privatekonomi. Två av tre har inte tillräcklig kunskap om vad de kommer få i pension eller hur de kan påverka sin pension och över fyra av tio förstår inte hur räntan påverkar deras boendekostnad.
För pensionärer, ensamstående föräldrar och studerande ökar den disponibla inkomsten i fasta priser 2018 främst tack vare regeringens politik. Pensionärerna får mer i plånboken vid årsskiftet, medan ensamstående föräldrar och studenter får vänta till mars respektive juli innan deras ekonomi förbättras.
Tidningen Lyckoslanten, som ges ut av Swedbank och Sparbankerna, får hedersomnämnande av tidningen Privata Affärer för spridning av kunskap och inspiration till barn sedan 1926. Lyckoslanten skickas kostnadsfritt till årskurs 4-6 i landets skolor. Det är en av Sveriges största barntidningar med en upplaga på 340 000 exemplar.
Inför årsskiftet kan det vara bra att se över ditt sparande, dina försäkringar och vad som gäller för beskattning. Till exempel behöver du betala för eventuella ROT- eller RUT-tjänster före årsskiftet om du vill ha din skattereduktion i deklarationen i maj. Har du gjort en kapitalvinst under året kan du kvitta den mot en kapitalförlust.
Många hushåll har en gemensam ekonomi och delar på kostnaderna. Hushållsarbetet är däremot inte alltid jämställt. Om den ena parten tar ett större ansvar för hushållet, kan det innebära att man står tillbaka från en yrkeskarriär och bättre löneutveckling. Det kan påverka pensionen negativt.
5 december 2017: Lägre pension vid ojämställt hushållsarbete (pdf)
